Upplev Sverige istället

Covid-19 har fått hela världen att stå still. Att turista i Sverige är mer aktuellt än någonsin, dessutom gynnar det såväl plånbok som planet. Emma Skär Holm semestrar gärna på hemmaplan. 

-Jag tror det handlar om att lära sig att uppskatta det man har. 

SMÅLAND Eksjö trästad ligger mitt ibland de trolska småländska skogarna. Här bor knappt 18 000 människor och de flesta jobbar inom militären, känner en militär eller dejtar en militär. Eksjö är regementsstaden med tydlig småstadscharm.

Emma Skär Holm, en glad Eksjötjej i tjugoårsåldern, är taggad på att visa en av kommunens natursevärdheter idag. 

– Jag älskar ju naturen, det här kommer bli jättemysigt, säger hon och hoppar in i bilen.

 Vi kör mot Skurugata, som är ett av länets mest storslagna naturreservat. Ord som ”spektakulär naturupplevelse” och ”egendomligt naturfenomen” dyker upp om man googlar på området. Emmas entusiasm känns lovande. Hon har varit här flera gånger och berättar att Skurugata är en cirka 800 meter lång skura med bergsväggar upp till 35 meter höga. Vandringen genom den steniga bergsklyftan ska ta drygt en timme och avslutas på bergstoppen Skuruhatt.

På parkeringen som har plats för kanske femtio bilar står bara två andra bilar. Det är söndagseftermiddag och en ganska grå sådan. Emma tror att de flesta som besöker Skurugata är barnfamiljer och att de nu är hemma och äter middag. Vi packar med vår matsäck och börjar gå på leden. 

Till en början ser det ut som vilken stig som helst, men det märks att vi är långt ifrån stad och liv. Förutom våra fotsteg är det nästan knäpptyst i skogen. Stigen täcks mer och mer av stenar och omkullfallna träd. 

Att ”Svemestra”, det vill säga att semestra inom Sverige, är mer aktuellt än någonsin. Begreppet förekommer i variationer men handlar om att turista närmare sin utgångspunkt. Niklas Kämpargård är fotograf, journalist och författare. Han har bland annat skrivit boken ”Svemester: så reser du smart och hållbart i Sverige”. 

– ”Svemester” är naturturism i Sverige. Det kan vara att ta tåget till en grannstad, cykla mellan byar eller bara besöka ett naturreservat i närheten, förklarar han. 

Ofta tenderar vi dock att lockas till det som känns exotiskt och som ligger långt ifrån vår vardag. Niklas tror det beror på att vi är nyfikna och har för många möjligheter. Dessutom är utrikes flygresor oproportionerligt billiga. Han menar att det därför är extra viktigt att återta förmågan att se Sverige som en exotisk resedestination. 

-Variationen i vårt land är oändlig, vi har exotiska upplevelser tolv månader om året. Det gäller bara att se möjligheterna. 

Kämpargårds tips för en lyckad Svemester: · Ha inte för höga förväntningar på vädret. I Sverige regnar det ibland.    · Lyxa till det med ett bra boende eller tälta på en vacker plats.    · Njut av Sveriges vandrarhem och gå med i Svenska Turistföreningen.

Emma bor och är uppvuxen i Eksjö stad men pluggar för tillfället textil på Textilakademin vid Värnamo högskola. Utöver naturen gillar hon att måla och hennes nyaste hobby är odling.  

– Jag försöker odla paprikor i fönstret hemma men det kommer nog inte gå. 

Mitt i redogörandet för paprikornas välmående ser hon lite skräp liggandes intill stigen. 

-Vem lämnar något sådant här, det är så irriterande, utbryter hon och plockar upp det.

Informationsskyltarna uppmanar besökare att värna om Skurugata. Naturreservatet är nämligen med i Natura 2000 som är ett nätverk över de allra mest värdefulla naturområdena i Europeiska Unionen. Nätverket har som syfte att på internationell nivå hjälpa hotade arter och miljöer att överleva. 

Stigen under oss har blivit mindre och en tydlig miljöskiftning märks, skuran börjar ta sin form. Bergarten är grå- och brunfärgad porfyr som ibland skiftar i rött. Det är inte många steg nedför men klippblocken förmedlar genast ett kallare intryck. På sommartid kan temperaturen i den djupaste delen vara nästan 20 grader kallare än uppe på Skuruhatt. Vi ser ingen snö, men vissa år har den legat kvar fram till midsommar. Tack vare det kalla klimatet trivs många mossor här. Det går att hitta ett par mossarter som annars bara förekommer i fjälltrakterna. Luftfuktigheten är också annorlunda, vilket gör att skalbaggar och svamp trivs extra bra. 

Vi kämpar vidare, över stock och sten. Vid den plats där bergsväggarna är som allra högst möter vi en familj med hund. De hejar glatt och ger hunden kommandot ”Ligg fint”. Hunden lyssnar snällt och de tar några bilder till Facebook. Vi fortsätter och kommer fram till en mörk grotta som kallas Tjuvajösses håla. Här sägs det ha funnits en mycket slug stortjuv. Enligt sägnen skall den som hittar hans försvunna bössa få stor framgång i livet. Emma kikar in i grottan men säger att hon inte tänker leta efter någon bössa, eftersom det redan går ganska bra för henne. Lite längre fram står en skylt som säger ”Gästbok”. Här går det att dra ut ett litet stenblock ur berget och hitta flera handskrivna lappar med hälsningar från besökare.

• 

• 

• 

• 

Enligt Länsstyrelsens mätningar har fler än någonsin besökt Skurugata under våren. Besöksantalet fyrdubblades under mars månad i jämförelse med förra årets siffror. I april är det generellt fler personer som tar sig ut till naturreservatet, men en ökning syns även här. Årets besöksantal i april blev 9480, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med förra året. 

– En viss del kan förstås bero på bra väder och då särskilt under påskhelgen, men troligtvis spelar Covid-19 en stor roll i ökningen för i år, säger Kristofer Paulsson på Länsstyrelsen. 

Det intressantaste med Skurugata är att ingen med säkerhet vet hur sprickan i berget har uppstått. Teorierna är många men den mest sannolika förklaringen är att skuran bildats genom en isälvs framfart under inlandsisens avsmältning. Miljön är på vissa platser dramatisk och vild. Det växer träd högt upp på bergsklyftorna och det är lätt att känna sig liten på jorden. Vi klättrar försiktigt ner för stenarna som ligger huller om buller och når slutet på klyftan. Här väntar Skurukälla.  

– Jag tror det är här man kan dricka vattnet, säger Emma.

Efter ett snabbt samtal till mamma Lena som konstaterar att det är fullt drickbart sätter Emma sig på huk och tar en handfull vatten.

– Alltså, det är inte äckligt, men det är inte direkt gott heller.

Ett par kommer gåendes i motsatt riktning. Mannen, som ser ut att vara i 70-årsåldern, berättar att han åkte på rumpan nedför backen som vi har framför oss. Så här års är det halt i och omkring området vid källan. Vi småpratar lite med paret och fortsätter vår vandring. Nu är det bara själva bergsbestigningen kvar. Två pilar pekar åt olika håll och Emma får bestämma om vi ska ta den ”långa och lätta-”, eller den ”svåra och kuperade” vägen. Det blir den sistnämnda och vi klättrar snarare än promenerar sista biten upp på berget. 

• 

• 

Väl uppe på Skuruhatt sätter vi oss ned för att vila fötterna. Vi är nu uppe på en av Smålands högsta punkter och utsikten består nästan enbart av grönska. Men härifrån syns också Försjön där Emma har spenderat många sommardagar. 

-Jag brukar åka båt mellan öarna som finns där. Hon pekar och kollar ut över berget. 

Emma gör ofta utflykter i naturen, hon skrattar och berättar:

– Jag grillar korv i skogen minst tre gånger i månaden. Min pojkvän börjar tröttna på det, men mat smakar så mycket bättre utomhus.  

Hon vill gärna turista hållbart och framför allt inom Sverige. Dels för miljöns skull, dels eftersom hon är flygrädd.

-Det handlar nog om att lära sig att uppskatta det man har. Svensk natur är verkligen fantastisk, den finns alltid tillgänglig. Vi tenderar att inte se det som finns framför fötterna på oss. 

Men om vi lyfter blicken, bortanför de småländska skogarna vi blickar ut över, drömmer hon om Vasaloppet och Treriksröset. 

Enligt Statistikmyndigheten SCB gjorde Sveriges befolkning knappt åtta resor per person år 2017. Kostnaden per resa var ungefär 6500 kronor. Naturvårdsverket rapporterar om att de utlandsresor som görs med flyg har ökat sedan början på 1990-talet. År 2017 flög svenskar utrikes en gång per person. För att resa hållbart krävs smarta val, bland annat vad man gör och äter väl på plats. Men den största miljöboven är transporten dit. Sveriges totala klimatpåverkan från utrikes flygresor är nästan 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som tio miljoner tur- och returresor till södra Spanien. Utöver koldioxidutsläppet bildas också kväveoxider och vattenånga, vilka har en uppvärmande effekt på atmosfären. 

Sveriges transporter och resande står för mer än en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Utsläppen kan minska vid en utveckling och energieffektivisering av teknik och bränsle. Men Konsumentverkets ståndpunkt är tydlig: för att nå de klimatmål som finns behöver vi ändra våra beteenden. 

Den gråa söndagseftermiddagen har nästan blivit kväll och vi promenerar långsamt till parkeringen. Regnmolnen verkar ha väntat på oss, för så fort vi sätter oss i bilen börjar det regna. Vi är de sista som lämnar naturreservatet Skurugata för dagen. 

Dagstur till Skurugata

Utgångspunkt (Eksjö)- Skurugata Naturreservat, 27,6 kilometer tur och retur med liten bil, koldioxidutsläpp 0,005 ton.

---