Det lilla jordbruket på hörnet

För andra året säljer Renströmska trädgården grönsaker och blommor som de odlat på ytan i Renströmska parken, mindre än fem kilometer från Göteborgs centralstation. Den tusen kvadratmeter stora grusplanen är både en lokal mötesplats och ett ideologiskt drivet odlingsexperiment.

– Jag tror att vi behöver tänka igenom hur vår mat ska framställas i framtiden, säger Sara-Linnéa Östervall, en av de fyra personerna som driver odlingen.

Sara-Linnéa äter sin medhavda lunchmatlåda när sex hönor struttar fram från sin inhägnad i hörnet av grusplanen.

– Hej på er! Här kommer det här gänget, de har inte vågat sig så långt ut innan idag, säger hon.

Hönsen är nya för i år. Ett ännu nyare tillskott ska bidra med både pollinering och honung.  

­– Idag har vi fått bina. Torsten som står där i brunt har levererat dem, säger Sara-Linnéa.

Men trots de nya hönorna och bina är det odlingen som är verksamhetens fokus. Just nu är det början av maj, så de första gröna bladen syns redan i odlingsbäddar och odlingslådor. Inne i växthuset växer flera olika omgångar av sallad.

Praktikanten Johanna kommer fram till Sara-Linnéa och Åsa, en till av de fyra personerna som driver odlingen, och tackar för idag.

– När ska ni plocka ihop andelskassarna? frågar hon.

– På torsdag, säger Sara-Linnéa.

– Är det nästa torsdag redan? säger Åsa.

– Ja, nu börjar det. Så är du här på torsdag och fredag så blir det skörd, säger Sara-Linnéa.

Skörden hamnar främst i andelskassarna nu i början av odlingssäsongen. Andelskassarna innebär att personer i förväg tecknar upp sig på att en gång i veckan i tjugo veckor hämta en kasse med grönsaker. Senare under sommaren när de skördar mer än vad de behöver för att fylla kassarna kommer grönsakerna även att finnas till försäljning i gårdsbutiken.

Den är öppen varje fredagseftermiddag under odlingssäsongen. Men andelskassarna är ändå det sätt som Renströmska trädgården säljer de flesta av sina grönsaker på.

Kunderna betalar för andelskassarna i förväg. Då finns pengarna på kontot innan odlingssäsongen börjar. På så sätt kan Renströmska trädgården köpa in fröer och gödsel och annat de behöver för att sätta grönsakerna.

– På totalen driver vi detta ganska halvideellt, det är ingen big business, men vi har faktiskt en av oss som är anställd i år och får ut riktig lön och det är vi supernöjda med, säger Sara-Linnéa.

Göteborgs stad äger 3000 hektar jordbruksmark och det är av dem som Renströmska trädgården arrenderar sin odlingsyta. Staden arbetar aktivt med att arrendera ut marken till odlare som en del i projektet Stadsnära odling. Projektet startades 2012 och sedan fem år tillbaka har det alltmer handlat om de kommersiella odlingarna.

– Från att ha varit mycket det sociala, aktivistiska och det romantiska har det blivit mer av det kommersiella. Fler är intresserade av att göra detta för att få en inkomst, men givetvis också för att vara med och bidra. Det är en balansgång mellan entreprenörskapet och idealismen, säger Martin Berg, ansvarig för stadsbruken i Stadsnära odling-projektet.

Det finns ett trettiotal småskaliga kommersiella odlingar likt Renströmska trädgården som Göteborgs stad arrenderar ut mark till. Utöver detta har staden bland annat testbäddar i Angered och Skogome där folka kan testa att odla kommersiellt och de driver en modellodling dit det går att komma för att titta och lära.

– Folk ska inte behöva uppfinna hjulet själva hela tiden, säger Martin Berg.

För Renströmska trädgården har Göteborgs stads arbete med odling varit uppskattat.  

– Staden vill att det händer nått och det har gjort jättemycket. Annars hade det varit mycket svårare och mycket dyrare för oss, säger Åsa.

---

För Renströmska trädgården började det hela med att Åsa Söderberg, som höll på att utbilda sig till trädgårdsmästare, fick arrendekontraktet på ytan i Renströmska parken. Sara-Linnéa hade också tittat på ytan tillsammans med sin kusin men det slutade med att de fegade ur eftersom de tyckte att ytan var för stor.

Sedan fick Sara-Linnéa höra att Åsa hade fått arrendet i Renströmska parken och tyckte att hon åtminstone kunde ringa Åsa och höra om de kanske kunde samarbeta. Sara-Linnéa beskriver det som kärlek vid första telefonsamtalet.

– Vi hade så mycket liknande tankar och idéer kring vad vi skulle vilja göra med den här platsen och hur vi tänkte kring odling, säger hon.

Hösten 2018 startade de ett företag tillsammans och under den hösten och vintern förberedde de allt. De fick ett stort lass med jord som täckte hela uppfarten och en container med hästgödsel. Så började de skruva och snickra för att göra allt i ordning och till våren kunde de äntligen sätta igång och odla.

– Det var tungt för vi gjorde det på en dag i veckan var och det hann vi inte riktigt med, men vi var också jätteglada att vi hade lyckats få igång det. När vi tog över var det bara en enda stor grusplan här och där bak där grönsakslandet är var det bara bös liksom, säger Sara-Linnéa.

Efter att ha kämpat sig igenom den första säsongen kände Sara-Linnéa och Åsa att de ville vara fler. I år har de fått sällskap i företaget av Bosse Assarsson och Lisa Jorlén. Förutom de fyra är det även tre praktikanter från tre olika trädgårdsutbildningar och ett växande gäng volontärer som hjälper till att hålla igång odlingen.

Åsa kommer och gör Sara-Linnéa sällskap under lunchen. Hon börjar mata hönsen med bitar av sin lunch och de flockar sig runt hennes ben.

– Jag får börja ta med mig dubbla portioner, skrattar Åsa.

– Jag åt upp hela min mat själv. Det gick också bra, men jag fick ju inte såhär många glada höns runt fötterna, säger Sara-Linnéa.

Borden där de sitter nu är utplacerade i mitten av deras odlingsyta och det är ingen slump. Det är snarare ett medvetet val att inte fylla hela grusplanen med odlingslådor. På så sätt skapas plats för att umgås.

­– Ja, vi producerar grönsaker och det är superbra, men det är något mer och det är så vi har valt att möblera. Vi har lämnat ganska mycket plats här i mitten och det är för att man ska kunna vara här och göra grejer, säger Sara-Linnéa.

Hon tror att det behövs platser i lokalsamhället där folk kan träffas och umgås och förhoppningen är att Renströmska trädgården är på väg att bli en sådan plats. Redan nu brukar det komma kanske tio volontärer de dagar då de öppnar upp för sådant.

– Folk tycker att det är så kul att det händer någonting här, säger Sara-Linnéa.

Förra året anordnade de bland annat musikcaféer i trädgården och när situationen i världen tillåter det igen vill de gärna fortsätta arrangera olika typer av happenings.

För att skapa en fin bakgrund till dessa event tänker Åsa noga igenom vad hon planterar i odlingslådorna som omringar sittplatserna. Åsa sveper med handen från vänster till höger för att visa hur färgskalan på det som kommer växa i odlingslådorna ska gå från pastell till mörkare färger.

– Det ska vara en kuliss för fest, säger hon.

Fast det handlar inte bara om hur växterna ser ut.

– Vi tycker om när det finns fler funktioner för saker. Helst ska det vara vackert och så får det gärna gå att stoppa i munnen, säger Åsa.

---

Det var Miljöpartiets initiativ att Göteborgs stad skulle satsa på stadsodling. I budgetförhandlingarna efter valet 2010 drev partiet igenom en budgetsatsning på stadsnära odling på 7 miljoner kronor om året.

Eftersom Göteborgs stad äger mycket mark i kommunen är en viktig fråga vad som görs med marken de äger. Mycket av marken köptes in på 60- och 70-talen för att staden skulle växa. Det byggdes stora områden i till exempel nordöstra Göteborg men delar av marken står också fortfarande oanvänd, i väntan på nya byggen.

– Marken har behandlats ganska styvmoderligt, lite slarvigt. Man har det på korta arrenden och låter ingen bygga upp en vettig verksamhet för att man har haft en bild av att snart ska vi bygga någonting här. Vi från Miljöpartiet har väldigt länge tänkt att vi inte använder marken optimalt, säger Ulf Kamne, tidigare miljöpartistiskt kommunalråd.

Ulf Kamne var i början av 2010-talet ordförande i fastighetsnämnden så frågan om stadsodling hamnade på hans bord. När han såg att det inte räckte att ge Fastighetskontoret uppdraget att engagera sig i och utveckla stadsnära odling skrev Miljöpartiet ett yttrande med fyra punkter som arbetet skulle rikta in sig på. Därmed var projektet Stadsnära odling fött.

Att projektet skulle utvecklas till att rikta in sig på odling i större skala har enligt Ulf Kamne alltid varit tanken.

– En del i det här med odling i och nära staden är en försörjningsfråga och att det är något som ska bidra till en långsiktig hållbarhet och biologisk mångfald. Det är mycket lättare att komma igång med pallkragar och sådana saker så det är det som kommer först, men från början har planen varit att man ska hitta ett sätt att vara lite mer storskalig och se till att det går att vara kommersiell odlare, säger han.

Sara-Linnéa står med arbetshandskarna på i en av odlingsbäddarna i grönsakslandet. Hon sticker ner spaden i marken för att lossa på jorden. Sedan slänger hon kirskålsbladen i en hink, noga med att få med rötterna. Visserligen går kirskål att äta men i den här odlingsbädden ska det planteras brytbönor.

Hon tycker om att en dag i veckan byta ut stadsutveklingsjobbet mot odlingsjorden, men det finns även ideologisk aspekt till varför hon håller på med stadsodling.

– Jag har ett stort rädda världen-komplex i grunden, säger hon.

Renströmska trädgården blir för Sara-Linnéa ett sätt att bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det tycker hon är viktigt av flera anledningar. En del handlar om hur maten åker runt så mycket eftersom olika delar av produktionen sker på olika platser. En annan del är det storskaliga industrijordbruket som Sara-Linnéa menar är ohållbart.

Fast det handlar inte bara om hur jordbruket och produktionen går till. En sista anledning till att Sara-Linnéa tycker att det är något i matproduktionen som behöver förändras är att många människor idag vet väldigt lite om hur mat produceras. Allt sker långt bort och i stor skala.

– Många människor ser inte grönsaker utom i grönsaksdisken och om man äter kyckling är det liksom inte det här man tänker på, men det är ju det här man äter, säger Sara-Linnéa och visar mot hönan vid hennes fötter.

Sedan är hon medveten om att Renströmska trädgården inte är lösningen på allt.

– Jag tror kanske inte att vi kan försörja världens befolkning med mat som vi odlar här, jag är inte naiv på det sättet, men jag tänker att det är viktigt att maten kommer närmare människorna. Vi behöver prova oss fram och experimentera lite och det här är ett sätt att göra det på, säger Sara-Linnéa.

Sara-Linnéa och Åsa tittar på hönsen som pockar i marken runt dem.

– Jag skickade till min syrra: Såhär är det på mitt kontor idag, hur är det på ditt? säger Åsa.

Av Karin Zwinkels
29 maj 2020