Växtskyddstigen

Vad är egentligen en växtsjukdom? Svaret kanske du hittar på växtskyddsstigen i Alnarpsparken som trots namnet har över 70 aktiva växtsjukdomar utplacerade på sig. Stigen är ett växtskyddsprojekt som idag är en informationskälla för både privatpersoner och studenter på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– För att kunna uppnå ett bra växtskydd är det viktigt att man har en förståelse varför en viss sjukdom är skadlig. Det får man lära sig på växtskyddsstigen, säger Boel Sandskär som är utbildningshandläggare för SLU.

En bil kör försiktigt förbi och lämnar efter sig små moln av damn när gruset under den rörs upp. På vardera sida av den torra stigen reser sig massiva träd vars limegröna kronor nästintill pulserar i förmiddagssolen.

Luften är fuktig och bortom allén brer en soldränkt gräsmatta ut sig vars vidd sträcker sig utanför ens synfält.

De 260 000 kvadratmeter av frodig grönska tillhör Alnarpsparken, hem till en av Sverige största växtsamlingar och campusområde för studenterna på lantbruksuniversitetet.

Även om lövverken från de massiva träden hänger lågt går det att urskilja en byggnad som ligger högt beläget på den stora gräsmattan. Torntopparna och den öppna slottsgården avslöjar att det är Alnarpsslott som under soliga dagar nästan ser vitt ut istället för gult. 

Vid alléns slut står en skylt placerad vid ett kastanjeträd med ordet “bladbränna” skrivet längst upp med ett kortare stycke information under. Trädets frodiga bladverk ser vid första anblick lika friskt ut som sina grannars, men vid en närmare titt ser man bruna fläckar på ett flertal av löven som även har skrumpnat ihop.

Skylten tillhör växtskyddsstigen, ett projekt som sedan 2003 har gett såväl besökare som studenter en bättre förståelse för vad växtsjukdomar och växtskador egentligen är. 

– Man förstår verkligen syftet med växtskyddsstigen då den både är visuell men också varierande. Jag var inte själv delaktig när arbetet med den påbörjades men har använt den mycket i framförallt undervisningssyfte, säger Boel Sandskär när hon möter mig framför slottets entré bara minuter senare.

För alla som ska arbeta med odling eller växter är det ett måste att man förstår vikten av ett bra växtskydd

Boel Sandskär är både utbildningshandläggare för universitetet och sekreterare för programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård. I sin hand har hon en karta över parken men efter några säkra steg blir det klart att den inte kommer att behövas.

– Jag har arbetat på SLU sedan 98, säger hon när vi börjar trampa iväg över slottsgården.

Från svampar till borrar

Ett mjukt vägsystem i form av grusvägar ringlar sig genom parken som ett blodomlopp, och för den nyfikne finns det avstickare i form av mindre skogsspår som ser egengjorda ut. Boel travar vant fram längst en av stigarna men tar sedan ett steg ut på gräsmattan och fortsätter sin marsch där.

– För alla som ska arbeta med odling eller växter är det ett måste att man förstår vikten av ett bra växtskydd. Om man inte gör det kan det man försöker driva upp fallera, säger hon.

Vanligtvis brukar klungor av studenter röra sig över det nyklippta gräset men idag syns endast några dagsbesökare och en och annan fakultetsmedlem som pilar bort mot parkeringen.

Vi fortsätter framåt tills det mjuka gräset ännu en gång har bytts ut mot grus. 

Stigen som nu ligger framför oss är delad i tre och Boel stannar till för att rätta till sina glasögonen. I ögonvrån syns en skylt likt den vid kastanjeträdet. Den är halvt gömt i ett kompakt buskage och det krävs att man föser undan några kvistar för att den ska bli läslig.

 – Den här rhododendronen har blivit smittad av en sjukdom som heter bladfallsjuka vilket uppstår på grund av en sorts svamp. Du ser de här fläckarna? Det är svampangrepp som kan leda till att bladen faller av helt, säger Boel och pekar på en av löven.

Svampangrepp på utomhusväxter kan vara svårt att bli av med. När växten vissnar faller sporerna från svampen ner på marken och hamnar i en form av vila. 

När temperaturen sen förändras aktiveras sporerna och infekterar då återigen växten. 

Kastanjeträdet och rhododendronen, som båda är infekterade av svamp, kommer därför att årligen bli sjuka.

– Det finns otaligt många svamparter och många infekterar endast en sorts växt. På så vis är det väldigt svårt att uppskatta hur många arter som finns totalt, säger Boel och ler.

Bladet under hennes finger är bara ett av många på rhododendronen som har spår av sjukdomen. Busken är full av prickiga löv och många håller redan på att vissna. 

– Att kunna följa en sjukdomsutveckling är extremt givande då man verkligen kan se hur växten förändras i samband med att sjukdomen sprids. Oavsett om du är besökare eller student blir det väldigt lärorikt att se med sina egna ögon vad effekterna av växtsjukdomar kan vara, säger Boel.

När vi fortsätter fram längst stigen berättar Boel om tiden innan hon blev utbildningshandläggare.

– Jag forskade i växtskyddsvetenskap på institutet fram till 2011, säger hon.

Därefter sadlade hon om och började undervisa i samma ämne som hon hade forskat i. Med en stor erfarenhet om växtskydd var det viktigt för henne att nå fram till eleverna, bland annat genom att använda växtskyddsstigen.

– Jag tog med mina elever till stigen ganska ofta, dels för att ha gemensamma föreläsningar men också för att låta de studera sjukdomarna själva och göra egna diagnoser. På så vis kunde de få en bra uppfattning om hur viktigt det är att ha kunskap om växtsjukdomar och andra skador för att skapa en bra miljö för vår växtlighet, säger Boel.

Vinden vissla svagt när den tar sig igenom växtligheten runt om oss. Här och var stannar vi till för att titta på en ny växt, och sjukdom.

– Generellt kan växter leva med sjukdomar då de flesta endast påverkar utvärtes. Om växterna råkar ut för ett skadedjur som löss eller de flesta svampsjukdom brukar det oftas inte skada växternas inre, säger hon när vi går förbi en skylt med ordet “Minerafluga” på.

Virus, svamp, skadedjur eller nematoder kan alla orsaka skador på våra plantor men generellt är växtsjukdomar hanterbara och brukar bara påverka det yttre.

– Sen finns det sådana här sjukdomar, säger Boel

Trädet framför oss är helt kalt. Bredvid det står en massiv gran som får sin nakna granne att se ännu ynkligare ut. Jag lyfter kameran och tar en bild på den kala stammen utan att riktigt veta vad det är jag tittar på. När blixten har smällt av förklarar Boel att trädet har blivit smittad av något som heter almsjukan.

– Sjukdomen uppstår när en insekt vid namn almsplintborre börjar gnaga i barken och sedan lämnar efter sig sporer. När de här sporerna sedan tar sig in i stammen stoppar de upp näringsflödet som resulterar i att almen dör. Det finns inget botemedel tyvärr vilket har lett till att väldigt mycket almskog har försvunnit, säger hon

En interaktiv växtstig

En bit längre fram blir det glesare mellan trädet och jag kan nu se att solen har klättrat högre upp på himlen. Till höger om oss dyker en låg grind upp. Boel öppnar den och förklara att stigen sträcker sig en bra bit in i parken.

– De infekterade växterna står inte tillsammans utan är utplacerade runt om i parken. Varför vi kan blanda de med friska växter är för att varje sjukdom är så specifik att den i princip bara smittar en sort växt. Almsjukan eller bladfall sjukan som vi titta på först är båda sådana sjukdomar som kallas värdväxtsspecifika, säger Boel när vi svänger av in bland sex stora rosbuskar.

Medan vi går igenom allt från mjöldagg till slemmig rosenbladstekel förklarar Boel att en av de största fördelen med stigen är det visuella aspektet som man sedan kan applicera på antingen sina studier eller egen odling.

– Nästan alla studerande på SLU måste ha kunskap i växtskydd, framförallt hortonomerna och trädgårdsingenjörerna, men även för en privat besökare kan det vara väldigt bra att se hur olika sjukdomar påverkar växterna. Stigen inkluderar ju även tips på hur man kan bli av med sjukdomarna, säger hon

Vi avslutar vår rundtur vid en grupp äppleträd. De bastanta träden lyser i rosa och vitt av alla de miljontals blommorna som snart ska ge plats till frukt. Boel berättar att hon för några år sedan skrev en avhandling om äppleskorv som också är en svampsjukdom. Vanligtvis får bladen och frukten svarta fläckar men när jag tittar på trädens löv syns inga prickar till. Boel förklarar att den sjukdomen brukar komma lite senare på säsongen.

– Alla sjukdomar som finns på stigen har sina egna intervaller. Vissa kommer tidigt på året och andra framåt hösten. Det blir därför en extremt interaktiv växtstig då den aldrig är sig lik, säger hon och ler.